Vi var pa Koh Samui nagra dagar innan vi kom hit. Vad vi snabbt kunde konstatera var att detta var Thailand. Prima strand visserligen men lite for manga solstolar for var smak. Var forsta anhalt pa on vimlade av man i aldre medelaldern (i forsta hand skandinaviska) pa jakt efter unga thailandskor. Nasta stalle vi bodde pa verkade attrahera i forsta hand barnfamiljer och medelalders par. Kort sagt kandes det inte riktigt som var melodi.
Innan vi lamnade Samui hann vi dock med en elefantrelaterad utflykt. Vi fornedrade oss sedan en smula genom att besoka den oerhort banala Swedish restaurant i Hat Lamai. Vaggarna var tackta med svenska flaggor och Prippsreklam och man kunde bestalla allt fran svensk frukost (kaffe och cigg) till rodspatta, falukorv och kanelbullar. Agaren till denna instution hette Erik - En man i 50-arsaldern med gubbaktig stockholmska och olmage som savligt stod parkerad bakom bardisken. Bakom honom hangde en tavla med orden Hellre en ranglig bardisk an ett fast forhallande. Han bjod oss pa Ahlgrens bilar (detta vanligtvis sa ointressanta godis har aldrig varit sa gott) och berattade stolt att han inte jobbat en dag pa 15 ar. Jag avnjot en fantastisk maltid bestaende av oxstek, potatismos, rodvinssas och stekt lok. Detta avrundades med kladdkaka och svenskt kaffe. Jag alskar verkligen asiatisk mat - i synnerhet thailansk - men efter manader utan husmanskost var detta helt oslagbart.
Ikvall ser det ut att bli hangmatta, film och kanske en Singha. Man kunde ha det samre!

1