A whiter shade of pale
Antligen far vi tid att satta oss och skapa var blogg. Som ni har vantat! Vi tar det fran borjan.
Det ar mandag och Hanna aker till NZ. Det ar tisdag och Ylva aker till NZ. Det ar torsdag och den efterlangtade sammankomsten ager rum pa ett hostel nara Queenstreet i Auckland. Detta firades med fin middag i form av nudlar och rosevin pa hostlets takterass. Vi bekantade oss med ett ostersundspar som vi dagen darpa gjorde en utflykt med till kullen med stort K- One tree hill. Dar hade vi en trevlig picknick bland grona sluttningar, exemplariska trad och massor med farbajs.
Efter en pratstund med en oerhort entusiastisk resesaljare stod vi plotsligt med tva busspass i handen. Likt faren pa One tree hill skockades vi sedan runt av var auntentiska kiwichauffor(Mango...Mongo...Mamba, vad han nu heter) och hamnade pa Mt Eden, en utkiksplats i Auckland. Mango berattade livligt om en vacker strand som var malet for dagens resa och vi gjorde oss redo for en heldag i solen. Vad Mango inte berattade var att diverse andra stopp skulle goras pa vagen dit. Forsta anhalt var ett stort trad, nasta: vinprovning och rundpingis. Det var eftermiddag nar vi anlande till Hahei pa ostkusten och innan solen gick ner nadde vi antligen den utlovade stranden - Hot water beach. En till synes ordinar strand med undantaget att alla besokare sitter i gravda gropar vid vattenbrynet. Vad an detta? Det visade sig att denna strand lag pa en aktiv vulkan som gjorde vattnet varmt. Valdigt varmt. Darav namnet.
Dagens nagot patvingade gruppbonding som involverat bl.a bussspeeddating och arrangerade gruppbilder avslutades med en gemensam BBQ.
Morgonen darpa reser vi fran ost till vast. Vagen slingrar sig mellan hoga berg och vackra dalar och vi anlander pa eftermiddagen till Raglan, ett varldskant surfparadis. Vart hostel ar en vacker oas omgivet av regnskog en bit upp i bergen. En promenad till en utkikspunkt uppe i bergen lampade sig bra enligt oss och vi fick sallskap av ett vara medsvenskar, Hanna och Henrik, och en tysk mellanstadielarare i medelaldern som nyligen mott sin stora karlek pa en nudiststrand. Tva tyskar som foljt oss hack i hal under dagen var inte heller sena att haka pa, val utrustade i flippflopp. Vad vi inte vantat oss var att varan lilla tur egentligen var tre timmars bergbestigning genom rena djungeln och vara flippfloppvanner hade det riktigt kampigt ett tag. Nar vi val natt vart mal var det havsutsikt a la sallskapsresan. Nar vi alla klarat oss ner med livhanken i behall var vi anda valdigt nojda med vart aventyr och detta gjorde oss nyfikna pa vad mer denna ort hade att erbjuda. Vi beslutade darmed att ta avsked av vara nuvunna vanner, inklusive Mongo, och stanna nagra extra dagar pa detta mycket trivsamma hostel.
Idag fick vi skjuts till stranden av en fransk surfare. En artig och omtanksam herre men med en nagot argsint ton. Han slappte av oss pa en enorm och nast intill folktom strand med de uppmuntande orden: "You have sun block? You will burn, you are very white."
Vi far val jobba pa det.
Det ar mandag och Hanna aker till NZ. Det ar tisdag och Ylva aker till NZ. Det ar torsdag och den efterlangtade sammankomsten ager rum pa ett hostel nara Queenstreet i Auckland. Detta firades med fin middag i form av nudlar och rosevin pa hostlets takterass. Vi bekantade oss med ett ostersundspar som vi dagen darpa gjorde en utflykt med till kullen med stort K- One tree hill. Dar hade vi en trevlig picknick bland grona sluttningar, exemplariska trad och massor med farbajs.
Efter en pratstund med en oerhort entusiastisk resesaljare stod vi plotsligt med tva busspass i handen. Likt faren pa One tree hill skockades vi sedan runt av var auntentiska kiwichauffor(Mango...Mongo...Mamba, vad han nu heter) och hamnade pa Mt Eden, en utkiksplats i Auckland. Mango berattade livligt om en vacker strand som var malet for dagens resa och vi gjorde oss redo for en heldag i solen. Vad Mango inte berattade var att diverse andra stopp skulle goras pa vagen dit. Forsta anhalt var ett stort trad, nasta: vinprovning och rundpingis. Det var eftermiddag nar vi anlande till Hahei pa ostkusten och innan solen gick ner nadde vi antligen den utlovade stranden - Hot water beach. En till synes ordinar strand med undantaget att alla besokare sitter i gravda gropar vid vattenbrynet. Vad an detta? Det visade sig att denna strand lag pa en aktiv vulkan som gjorde vattnet varmt. Valdigt varmt. Darav namnet.
Dagens nagot patvingade gruppbonding som involverat bl.a bussspeeddating och arrangerade gruppbilder avslutades med en gemensam BBQ.
Morgonen darpa reser vi fran ost till vast. Vagen slingrar sig mellan hoga berg och vackra dalar och vi anlander pa eftermiddagen till Raglan, ett varldskant surfparadis. Vart hostel ar en vacker oas omgivet av regnskog en bit upp i bergen. En promenad till en utkikspunkt uppe i bergen lampade sig bra enligt oss och vi fick sallskap av ett vara medsvenskar, Hanna och Henrik, och en tysk mellanstadielarare i medelaldern som nyligen mott sin stora karlek pa en nudiststrand. Tva tyskar som foljt oss hack i hal under dagen var inte heller sena att haka pa, val utrustade i flippflopp. Vad vi inte vantat oss var att varan lilla tur egentligen var tre timmars bergbestigning genom rena djungeln och vara flippfloppvanner hade det riktigt kampigt ett tag. Nar vi val natt vart mal var det havsutsikt a la sallskapsresan. Nar vi alla klarat oss ner med livhanken i behall var vi anda valdigt nojda med vart aventyr och detta gjorde oss nyfikna pa vad mer denna ort hade att erbjuda. Vi beslutade darmed att ta avsked av vara nuvunna vanner, inklusive Mongo, och stanna nagra extra dagar pa detta mycket trivsamma hostel.
Idag fick vi skjuts till stranden av en fransk surfare. En artig och omtanksam herre men med en nagot argsint ton. Han slappte av oss pa en enorm och nast intill folktom strand med de uppmuntande orden: "You have sun block? You will burn, you are very white."
Vi far val jobba pa det.
