Som hemma fast annorlunda

Idag ar vi lite trotta. Igar var en tamligen slitsam dag. Vi tog ut pengar. Detta kanske inte later sarsklit betungande, men for oss innebar det en tidig morgon, 45 minuter batfard, vantan, en dryg timmes bussresa samt en kortare tricycle-tur. Sa skulle vi hem igen igen. Detta tog oss totalt 8 timmar.

Behover vi ens saga att vi nu bor lite avsides. On heter Malapascua och vi har nu varit har i 6 dagar. Stormtrivs! Det var inte busenkelt att ta sig hit dock. Efter 5 timmar i en skraltig buss med "old school- ac", dvs kraftigt korsdrag, anlande vi till en ode hamn i den lilla byn Maya. Tanken var att hoppa pa forsta basta farja over till on, men denna forsta basta farja visade sig aven vara dagens sista farja och den hade redan avgatt nar vi kom fram. En herre var vanlig nog att erbjuda skjuts och innan vi visste ordet av sa satt vi pa en liten bat som sag ut att ha upplevt sina battre dagar. Det var morkt, blaste kraftigt och snart var vi totalt genomblota. Det var inte heller jattebetryggande att fa veta, mitt ute pa oppet vatten, att det ar har hajarna haller till. Vi klarade oss over utan sjoslag och fann on i totalt kolmorker. Lilla Malapascua har lite begransat med elektricitet och att finna fram till varat hotell visade sig vara lite problematiskt. Vad som sedan var annu mer problematiskt var nar vi klockan 19 gav oss ut pa de ode stigarna for att kopa lite tandkram. Vi hade fatt veta att det fanns en butik nagonstans och de fa manniskor vi motte gav oss bara bestamda pekningar ratt ut i  den svarta buschen som svar nar vi fragade om vagen. Exakt hur lange vi irrade runt i skogen vet vi inte, men nar vi val fann det lilla skjulet som forestallde butiken kandes det som . Vi kunde antligen borsta vara tander (i kallt saltvatten da det ar det enda som finns att tillga) och somnade efter att ha hittat en lamplig placering pa var lilla flakt sa att atminstone nagon kroppsdel svalkades i den extrema varmen. 

Dagen darpa slog vi upp dorren till var bungalow och insag till var fortjusning och stora forvaning att vi bodde precis pa den kritvita stranden. Gott! Var forsta bekantskap pa on, Julius (som for ovrigt tror att Sverige och Thailand har samma klimat..), gav oss en guidad tur pa hans lilla moppe med Lady Gaga som bakgrundsmusik. Denne man visade oss alla ons strander och imponerade med sina palmklattrarkunskaper och hamtade oss varsin kokosnot. Farsk kokos var inte fel.


 

Malapascua ar kant for sin dykning och Hanna fick antligen mojlighet att paborja sin dykarutbildning! Detta utspelade sig pa Fun & Sun Dive Shop, ett stalle med otroligt mycket personal men bara instruktoren tycks jobba. Sa medans Hanna svettades med sin open water kurs drog den ovriga personalen med Ylva pa fisketurer och sjoborrejakter. En av dagarna foljde Ylva med ut och gjorde ett provdyk i det pittoreska Coral Garden dar vi faktiskt sag "Nemo in person" som Julius sa fint uttryckte det. Nar diverse prov var avklarade firades det med filippinsk rom och cola i dykshoppen med hela personalstyrkan.


Fun & Sun's sjoborrelunch



Det var med andra ord ratt segt att stiga upp tidig morgon till var planerade bankomatfard. Narmaste bankomat ligger alltsa i Bogo drygt tva timmar bort, sa nar vi val var dar passade vi pa att gora ett rejalt uttag pa 35 000 pisos, alltsa ungefar 5000 sek. Nar vi lyfte ogonen fran sedelbunten fastnade blicken pa en skylt till hoger om bankomaten "Buy a lot 35.000p". Ofta man kan kopa en tomt for pengarna man just tagit ut. Var inte oroliga, vi motstod frestelsen och kommer hem som planerat.

Imorgon lamnar vi denna plats med ett stygn av sorg i hjartat. Da invanarantalet inte ar sarskilt stort tog det bara nagra dagar innan lokalbefolkningen borjade kalla oss vid fornamn och vi har kant oss valdigt valkomna och kommer sakna vara stamstallen.